> Myran^

Ibland ser vädret ut precis som man mår inuti.


     


Vissa dagar är man bara glad, positiv till/mot allting. Att man är lycklig och bara vill leva.
Andra dagar är det precis som dimma, det känns som att allting bara är ivägen,
och att man inte kan se framåt. Man bara står där.
Och vissa dagar är som nätter, mörka och det kan kännas ensamt.
Man vill inte heller synas, därför är det så skönt ibland att man kan gå ut mitt i natten
för att slippa allt. För där ute vet man, att man inte syns lika mycket.

Imorgon tror jag på en ljus dag och att dimman har lättat, likt ångesten har skingrats från bröstet och huvudet.
Orosmolnen ska bytas ut mot skinande leenden och vid regnbågens slut finns det guld.